Snyggast vinner

Snyggast vinner

2019-12-01 0 av Kim

PSYKOLOGI. Långa och snygga människor åker räkmacka genom livet. Röda mattor rullas ut, det krattas i maneger och dörrar som är ogenomträngliga för osnygga Britta-Stina och korte Kurre flyger upp på vid gavel när hunk-Holger och vackra Vera styr sina stora fötter mot ingången. Leenden fyras av från människor som möter dem och på bara några få sekunder har de Holgers och Veras personligheter klara för sig. Här kommer charmiga, kompetenta och ärliga människor, jublar Anders Rekryterare och Lisa Dejtare, omedvetna om att haloeffekten har kickat in. Men även bland de långa och snygga finns hopplösa människor. Jo, det lär finnas. Det har till och med funnits snygga rånare och seriemördare vilket jag kommer till längre ner.

I mitt förra inlägg skrev jag om haloeffekten och dess motsats djävulseffekten. Haloeffekten innebär att vi omedvetet tillskriver en person fler bra egenskaper baserat på en egenskap som vi upplever som positiv, som till exempel ett fördelaktigt yttre. Djävulseffekten är precis tvärtom. Om vi upplever något negativt hos en person – han är inte så snygg, hon stammar, han är överviktig – lägger vi till fler negativa egenskaper som vi i princip hittar på. Han är oärlig, hon är korkad, han är slarvig.

Det finns mycket forskning kring halo- och djävulseffekterna som har undersökt hur vi bedömer människor baserat på utseende. Framförallt har man tittat på rekrytering och rättsväsendet.

Måste programmerare vara snygga?
Att rekryterare omedvetet påverkas av hur jobbsökanden ser ut bekräftades i en undersökning som en student vid Lunds Universitet gjorde för ett antal år sedan. Hon skapade 16 ansökningar från åtta attraktiva och åtta mindre attraktiva sökanden till en fiktiv tjänst som programmerare. 60 deltagare utvärderade ansökningarna och valde sin kandidat. Snyggingarna vann överlägset. De som var attraktiva ansågs vara mer kompetenta och sociala. Trots att det enda som skilde ansökningarna åt var fotot. Trots att utseende inte hade någon som helst betydelse för tjänsten. Och trots att hälften av deltagarna uttryckligen fick order om att inte väga in utseende i sin bedömning.

Vackra bovar i New York
New York på 60-talet. Ett fängelse släpper ut ett gäng kriminella som avtjänat sina straff. Är inte några av dem ovanligt snygga, tänkte några förbipasserande just som tjuvarna och banditerna äntrade den fria verkligheten? Jodå. En grupp forskare hade nämligen en tes de ville testa: Attraktiva skurkar klarar återgången till samhället bättre än de osnygga. Eftersom de inte kunde hitta tillräckligt många vackra bad guys lät de en skönhetskirurg fixa till utseendet på en tredjedel av dem som ingick i undersökningen. Etik? Äsch. Tesen verkade stämma eftersom de som kom tillbaka till sina mysiga celler på fängelset innan blommorna i fönstren hunnit vissna var de fula fulingarna, inte deras stiliga partners in crime. Hade verkligen ett snyggare utseende förvandlat yrkeskriminella till laglydiga medborgare? Självklart inte.

Åker du fast ofta? Operera nyllet!
Förklaringen var logisk men oroande. De personer som fick en skönhetsoperation begick fortfarande brott i lika hög utsträckning som tidigare men de åkte inte fast lika ofta. Om man är snygg är man sannolikt också snäll och ärlig, inte kriminell. Haloeffekten. Men om man inte är så attraktiv har man förmodligen lite svårt för att se skillnad på mitt och ditt. Djävulseffekten.

En annan undersökning i USA visade att om en snygg person begår ett brott mot en oattraktiv person får den personen ett lägre straff än om det är tvärtom. Om du någon gång funderat över varför kriminella i amerikanska filmer har klätt upp sig som om de skulle gå på fest när de sitter i rättssalen och väntar på sin dom så vet du nu varför. 

Besvärlige Bengtsson begår brott, blir bildskön bandit
Den amerikanske psykologen Edward L. Thorndike upptäckte fenomenet haloeffekt 1920. Vid samma tid besökte Harald Bengtsson och Folke Johansson postkontor, butiker och andras hem i södra Sverige och stal vad de kom över. På de icke existerande visitkorten stod det rånare, dynamitard och inbrottstjuv. Efter en dag på jobbet – ibland pendlade de ända upp till Södermanland för att lägga vantarna på några snygga skinnhandskar – drog de sig tillbaka för att vila ut i sin herrgård med sjötomt i nordöstra Skåne. En hemtrevlig grotta utan wifi vid Filkesjöns västra strand.

“Bildskön” blev Harald Bengtsson efter att ha lurat en polis 1926. Med blicken i golvet och mössan i hand bad polisen på en presskonferens om ursäkt för sin inkompetens genom att på ett typiskt haloeffektmanér beskriva Bengtsson som “en trovärdig bildskön yngling”. Efter den dagen föll Haralds förnamn i glömska och han blev Bildsköne Bengtsson med hela svenska folket tack vare ett gäng journalister som gillade alliterationer och stumfilmshjältar.

Bengtssons skurkvän Folke Johansson då, hade inte han ett coolt artistnamn? Jodå, han spred skräck i södra Sverige under namnet Tatuerade Johansson. Om man på den tiden var tatuerad var man antingen sjöman eller brottsling. Vanligt hederligt folk tatuerade sig inte, det visste alla. Ingen hade vågat gå till Tatuerade Doktor Löök-Holmgång, han hade fått undersöka sig själv resten av sitt läkarliv. Även om han hade varit snygg.

Jäkla trevlig kille, den där seriemördaren
Ted Bundy hade erkänt mer än 30 mord när han avrättades i elektriska stolen 1989 efter att ha dömts för tre av sina mord, det sista på en 12-årig flicka. Kanske var det haloeffekten som bidrog till att han hade lätt för att lura kvinnor och hålla sig undan från polisen. Han såg nämligen bra ut. Nästan 1,80 lång, mörkt lockigt hår, blå ögon. En ung kvinna i Florida som följde rättegången på plats sa:

“I’m not afraid of him, he just doesn’t look like the type who could kill somebody.”

Domaren Edward D. Cowart avslutade mordrättegången mot Ted Bundy, då han dömdes till döden, på följande sätt: 

”Ta hand om dig, unge man. Jag säger detta till dig uppriktigt; var snäll och ta hand om dig själv. Det är en oerhörd tragedi att se ett sådant fullständigt förslösande av mänsklighet som jag har upplevt i denna rättssal. Du är en intelligent ung man. Du hade blivit en bra advokat, en som jag gärna hade sett arbeta framför mig, men du valde en annan väg. Ta hand om dig.”

Ted Bundy var smart, vältalig och charmig. Att han också såg bra ut var ingen nackdel, vare sig i rätten, i kontakten med media eller när han jagade sina offer.

En snygg bild kan vara en fot i dörrspringan
Det hjälper alltså att vara snygg. Det är den tråkiga slutsatsen. De vackraste skurkarna, nätdejtarna och jobbsökarna har ett försprång. Att tro att enbart vår kompetens och erfarenhet eller hur vi är som människor räcker för att vi ska få komma på jobbintervju eller gå på en första dejt kan uppenbarligen vara ett misstag.

Om vi inte vill justera fejset på skönhetskliniken verkar det alltså som att vi åtminstone måste se till att fotot på dejtingsajten eller i vårt CV är riktigt bra. Kanske till och med lite för bra. Om vi inte får en dejt eller aldrig får träffa rekryteraren så har vi ju ingen chans alls, eller hur? Vi hamnar helt enkelt i fulhögen.

Källor: Podden Dumma människor; Kandidatuppsatsen “Det är insidan som räknas, eller? En kvantitativ studie om hur attraktivitet påverkar personbedömningar i rekryteringssituationer” av Hanna Anlér Blomberg vid Lunds universitet 2012; Artikel om Bildsköne Bengtsson av Dick Harrisson i Svenska Dagbladet 29 juni 2019.