Jämnt skägg mellan polisongerna

Jämnt skägg mellan polisongerna

2019-10-20 0 av Kim

Kan man skriva ett blogginlägg om ansiktsbehåring? Nej, självklart inte. Så då gör jag väl det.

Jag hade mustasch när jag var 20. Enda gången och bara några veckor. Jobbigt med alla rester av dagens måltider som samlades under näsan. Som en sån där hakklapp av plast med uppsamlare som småbarn har. Fast den håriga varianten. Vet inte varför. Kanske en av de där sakerna som unga killar måste gå igenom. Snusa, röka, bli full, kolla på porrfilm och skaffa mustasch. Fem check på den.

Skägg kan jag inte ha. Det växer bra och tätt, inget snack och jag kan tycka att det är snyggt på en del män. Lite coolt att gå in till en barberare och få det schamponerat, ansat och uppiffat. Om det är det man får, det vet ju inte jag. Problemet för mig när skäggstubben växer sig längre är den otvättade känslan. En dags skäggstubb är helt okej, två också. Den tredje orakade dagen börjar det klia och den fjärde känner jag mig extremt ohygienisk. Som en uteliggare, men bara i ansiktet för jag duschar regelbundet. Kändes som att jag behövde nämna det. Det är i alla fall omöjligt att fortsätta låta det växa. Jag kommer aldrig så långt att någon tittar på mig och säger: Har du skaffat skägg? Det stannar alltid vid: Du borde raka dig. Vilket jag då gör och välkomnar den nystädade delen av ansiktet tillbaka till verkligheten. 

En tidigare granne med vitt skägg ställde ibland upp som tomte på jularna när min dotter och mina dåvarande bonusbarn var små. Det roliga var att han hade en tomtemask med vitt skägg ovanpå det vita skägget. Dubbelskägg. När han tog av masken var det som att han peelade bort översta lagret av tomteansiktet, inklusive skägget, och en ny och lite slätare tomte tittade fram. En make-over, fast under.

Det får mig att tänka på en svåger jag hade för länge sen som en jul berättade hur fruktansvärt rädda några kusinbarn till honom blev när han var tomte en gång. Han blev arg när jag förvånat frågade om han inte hade en tomtemask på sig.

Polisonger har jag haft med jämna mellanrum. Och då avser jag tiden, även om det fysiska mellanrummet dem emellan alltid också varit ungefär detsamma, cirka 24 centimeter om man mäter över ansiktet med ett måttband. I regel försvann de successivt under en och samma rakning på följande sätt: Jag upptäcker att den vänstra är lite längre än den högra. Rakar av lite med hyveln. För mycket. Den högra är nu längre än den vänstra. Tar lite på den högra. Skit också, för mycket. Nu är den vänstra längre igen så jag trimmar den, med samma resultat. En stund senare går jag till jobbet utan polisonger och känner mig lite ocoolare.

En kollega på Sony Ericsson i Italien hade ovanliga polisonger. Denne trevlige italienare med renrakat huvud och ansikte hade nämligen polisonger som gick upp ovanför öronen. Jag kom på mig själv med att betrakta dessa två yviga upp och nervända j-formade hårskapelser på möten och fundera över om de var avtagbara. Om han plockade fram dem från ett fint etui på morgonen och hängde dem över öronen. Som polkagriskäppar i julgranen.

Avslutar med en spännande filosofisk paradox på temat rakning.

Det fanns en manlig barberare i en by som bara rakade män som inte rakade sig själva. Om en kund kom in i salongen och ville blir rakad frågade barberaren honom om han rakade sig själv. Om kunden sa ”nej, aldrig” rakade barberaren honom mer än gärna. Men om han sa ”ja, det händer” bad barberaren honom att lämna salongen omedelbart. Det här innebar att om barberaren rakade sig själv så rakade han inte sig själv. Och om han inte rakade sig själv, då rakade han sig själv. (Russels paradox)

Jag kan inte låta bli att undra om denne påhittade barberare skulle ha haft skägg om han hade funnits. Förmodligen hade han haft det, han hade väl gett upp och låtit det växa i ren protest efter en del grubblande. Men om barberaren hade varit svensk tror jag att han hade medlat med sig själv i sex månader med hjälp av en internationell delegation på 250 personer och stöd från FN innan han hade antagit sitt eget förslag om en kompromiss och rakat av halva skägget.

Om bilden: ZZ Top i motljus. Vackert. Mannen i mitten utan skägg heter Beard.